Välkommen till skolbarnomsorgen på
KMS Fritids år 3-5
Läsåret 2011/2012
Morgonomsorg
Fritidsklubben öppnar kl. 7.00 för de barn som behöver morgonomsorg och är gemensam med fritids inne i bildsalen. Behov av morgonomsorg och tid när ni beräknar lämna ert barn anmäler ni till expeditionen eller i Schoolsoft. Fram till kl. 8.00 är skolan endast öppen för de barn som är anmälda till morgonomsorg. Vi serverar inte frukost men ert barn får gärna ta med en frukostsmörgås, mjölk finns på skolan. Påminn ert barn att tala om för oss när han/hon har kommit för dagen.
Säga hej då, leka med kompisar mm
När ert barn går för dagen är det är viktigt att de tar i hand och säger hej då till någon av oss pedagoger på fritidsklubben. Detta är mycket viktigt utifall att något skulle hända, såsom brand då vi behöver veta exakt vilka barn och hur många barn som finns kvar på skolan.
Det är bra att barnen har extra kläder och regnkläder i sin låda. Vi är ute i alla väder och det är viktigt att barnen är klädda rätt.
Om ert barn ska gå hem med en kompis är vi tacksamma om ni meddelar oss skriftligt eller muntligt. Vi ser gärna att ert har bestämt lekkompis dagen innan. Behöver barnen ringa från vår telefon kostar det 5 kr och 10 kr till mobiltelefon. Är det ett akut behov kostar det givetvis ingenting.
Eftermiddagsomsorg
Efter skoldagens slut tar vi upp fritidsanmälan, barnen berättar själva vilken tid de ska gå hem. Ert omsorgsbehov anmäler ni till expeditionen eller i Schoolsoft. När skolan slutar 13.40 samlas i vi klubbens lokaler för att ta närvaro, slappa lite och bestämma vad vi vill göra under eftermiddagen. Vi äter mellanmål, ca kl 14-14.30. Därefter går vi ut på en rast, ca 14.30-15. Då finns fritidspersonal i barnens närhet. Vi har en planering med bl a skapande verksamhet, göra eget mellanmål och bioklubb. Idrottshallen har vi tillgång till två eftermiddagar per vecka.
Trygghet
Det är viktigt för oss att ert barn känner sig tryggt på sin fritidsklubb. Som ett led i detta arbete har vi något som vi kallar barnsamtal. Det innebär att klubbens pedagoger bestämmer ett möte tillsammans med sina kontaktbarn och samtalar om trivsel, trygghet och kamratskap på klubben. Detta görs någon gång varje termin. Samtalen är en viktig del i vårt uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Samtalen är en del av skolans elevhälsoarbete. Alla pedagoger på fritidsklubben har andra arbetsuppgifter med barnen under skoldagen. Det betyder att vi deltar i elevvårdskonferenser tillsammans med elevhälsoteamet och vi omfattas av samma tystnadsplikt som alla andra på skolan.
Lov
När det är skollov är fritidsklubben öppen. Vi erbjuder barnen olika aktiviteter. Ni anmäler ert omsorgsbehov under lovet i Schoolsoft. Utifrån beläggningen planerar vi aktiviteter för barnen, bemanning och mat. Det är därför viktigt att ni lämnar in ert behov i tid och meddelar oss i god tid vid ändringar.
Föräldrarmöte
Under hösten kommer vi på fritidsklubben att inbjuda till en föräldrakväll.
Skolbarnsomsorgens uppdrag - vad säger våra styrdokument?
Synen på fritidshemmets uppgift har varierat över tid. Från att på 1880-talet ha arbetet som fokus, till att under 1980-talet vara ett komplement till hemmet, enligt Socialstyrelsens beslut. Slutligen när socialtjänstlagen ändrades 1995 överfördes fritidshemmen till skolbarnsomsorgen .Då ändrades inriktningen till att fritishemmen skulle komplettera skolan. Detta ledde till att fritidshemmen växte samman med skolan lokalmässigt, organisatoriskt och verksamhetsmässigt. Målet med detta är en gemensam syn på barns lärande och utveckling.
Enligt Skollagen skall skolbarnsomsorgen utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. När det gäller de renodlade kunskapsmålen säger läroplanen att fritidshemmet kan bidra genom sina erfarenheter av en utforskande och laborativ och praktisk metodik.
Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids och innehållsmässigt, erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och Emotionell utveckling.
Komplement till skolan
Enligt skollagen skall fritidshemmet komplettera skolan. Fritidshemmet kom pletterar skolan tidsmässigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året. Skolan och fritidshemmet ger barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter och kompletterar därmed varandra. Fritidshemmet kompletterar även skolan genom möjligheten att erbjuda andra aktiviteter och genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande.
Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefnnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper. Fler barn än de som är i fritidshemmet får då del av kompletterande pedagogiska metoder och innehåll.
Meningsfull fritid
Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barn en meningsfull fritid. Förut sättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksam heten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det innebär att innehållet i verksamheten kommer att variera beroende på barnens erfarenheter, situation, intressen, skolans inriktning eller närmiljöns resurser.
Lek och skapande
Barn är ständigt aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande såväl i lek som i skapande verksamhet och i utforskning av omvärlden. Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utfykter med mera.
Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro. Ofta krävs regler för att leken ska fungera. Att gemensamt skapa regler som kan följas eller brytas är en form av träning i demokratiskt tänkande. Fritidshemmet är en viktig pedagogisk arena för barn att lära sig respektera olikheter och olika åsikter och inse nödvändigheter av kompromisser.
Stöd i utvecklingen
Enligt skollagen skall barn erbjudas stöd i sin utveckling. Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva och sin omvärld samt ta till vara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga utveckling. I en verksamhet som bygger på insikten att barns utveckling och lärande sker hela tiden och i alla sammanhang samt präglas av synen på barn som aktiva medskapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande skapas goda möjligheter för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt.
En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan ett barns självkänsla stärkas om det känner sig tryggt i en grupp och har utvecklat tillit till kamrater och vuxna. Självkänslan påverkar i sin tur barnets förmåga att lära. Barns sociala och känslomässiga utveckling påverkar således den intellektuella utvecklingen och omvänt. Studier har visat att barns sociala status i gruppen har ett visst samband med deras skolprestationer och skolanpassning. Att trivas och må bra är möjligt i en miljö fri från stress där barn kan känna tillit, lugn, lust och nyfikenhet. Fritidshemmet förenar omsorg och pedagogik och kan därigenom vara ett stöd för barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.
Social kompetens och självständighet
I skolåldrarna utvecklas successivt barnets självständighet. Barnet utvecklar i allt högre grad en egen identitet och egna intressen. Denna utveckling pågår i nära samspel med andra. Kamratgruppen och dess värderingar blir allt viktigare. Barnen behöver fortfarande stöd av vuxna men också ökade möjligheter att ta ett eget ansvar. Ofta pendlar barn i dessa åldrar mellan frigörelse från och beroende av vuxna. Ju äldre barnet blir desto viktigare blir kamraterna och grupp samvaron blir mer central. Fritidshemmet kan bidra till att barn utvecklar en tillit till sig själva och sin egen förmåga i denna process.
Kost och fysisk aktivitet
Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Kosten har också stor inverkan på barns hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att barnen grundläggande goda vanor.
